Fick just ett slag av julkänsla eftersom att mamma och pappa verkar har gjort en hel del för att få in den i huset igår. Jag märkte inte när jag kom hem inatt, undrar varför?, men det var fint måte jag säga och tydligen hade jag fått en stor och fin julstjärna i mitt fönster. Gillar den som fan!

jag vill ha jul nu, slå in paket och allt det där! Det har ju börjat gå en del lång filmer hit och dit på TV nu, är inte det typiskt för juletider??

Bästa jullåten!<3

Deck the halls with boughs of holly,
Fa la la la la, la la la la
‘Tis the season to be jolly,
Fa la la la la, la la la la
Don we now our gay apparel,
Fa la la la la, la la la la

 Toll the ancient Yule tide carol,
Fa la la la la, la la la la

See the blazing Yule before us,
Fa la la la la, la la la la
Strike the harp and join the chorus.
Fa la la la la, la la la la
Follow me in merry measure,
Fa la la la la, la la la la
While I tell of Yule tide treasure,
Fa la la la la, la la la la

Fast away the old year passes,
Fa la la la la, la la la la
Hail the new, ye lads and lasses,
Fa la la la la, la la la la
Sing we joyous, all together,
Fa la la la la, la la la la
Heedless of the wind and weather,
Fa la la la la, la la la laaaa

"Ville bara höra din röst..."

<3<3<3

  Ingen rör sig. Inget rör sig. Allt är stilla och tyst. Inte ens vinden rör platsen som längre varit orörd. Inga fåglar kvittrar, inte ett djur kan ses för ögat och så förblir det. Himmelen är grå och monoton, kall och tom. Inte en glimt av sol någonstnas. Träden står stilla, helt stilla med tanke på bristen av vind och grenarna är kala och gråa, precis som himmelen. Finns inga löv som rör på sig, inte ens de få tuvorna av gräs som är kvar på marken svajar. Så fort man tar ett steg in på platsen så knastrar det under fötterna och om man inte ser sig för går man in i någonting. Kanske en lastbil av plast eller en spade, båda lika gråa som himmelen.

   Det som en gång var en färgglad plats, fylld med liv och glädje, fylld med skratt och lek har förvandlats till en grav. En plats där ingen är, en plats som är glömd. Överallt finns saker som bevisar att det en gång var en omtyckt plats men samma saker antyder att platsen nu är bortglömd. Ingen kommer ihåg den längre. Den en gång klippta gräsplätten är igenväxt och träden som då var gröna, täckta av gröna löv och fyllda med röda bär, är nu endast en stam med några grenar. Stenarna som då bestegs är täckta med mossa och en svag kontur av en grusplätt ses.

   Ingen rör sig, inget rör sig. Ingen bryr sig om platsen eller minnena som finns kvar, trots att alla tror att de har glömt. Alla förtränger minnena som är bevis på att vi alla har umgåtts, att vi alla kunde vara tillsammans. Minnena visar att vi kunde, även om vi inte visste om det, leva tillsammans och klara av det. Ingen bryr sig om att det som hände var unikt. Det som hände var på riktigt. Alla var tillsammans, alla var där. Trots skillnaderna mellan oss alla så var vi 'vi'. Vi hade våra koder och idéer, våra tecken och gömställen. Men trots detta så är det glömt, förträngt och förlorat. De dagarna kommer aldrig igen och minnena, tillsammans med platsen som en gång var en älskad plats, förblir glömda och bortknuffade.

   Platsen är och förblir orörd, det kan inte ens vinden ändra på.

Det spelar ingen roll var du kommer ifrån, land eller stad, person eller kultur, du är densamma för mig.
Det spelar ingen roll vad du kan eller inte kan, gillar eller inte gillar, du är densamma för mig.

Det spelar ingen roll om du är villig att förlåta eller glömma, redo att släppa taget, du är densamma för mig.

Det spelar ingen roll om du varit ärlig eller trogen, besviken eller glad, du är densamma för mig.

Det spelar ingen roll vem du är, vad du är eller va du kan, du är densamma för mig.

Det spelar ingen roll vad du tror, eller vägrar att inse, jag kommer alltid att älska sig som du är, för du är densamma för mig<3

Details in the Fabric

If it's a broken pod replace it

If it's a broken arm then brace it

If it's a broken heart then face it

Then hold your own, know your name and go your own way

Hold your own, know your name and go your own way

And everything will be fine

Hang on, help is on the way

Stay strong, I'm doing everything

To be without you is like being a bird without wings

Like walking without someone to follow

Like talking but not having anyone to listen

To be without you is like trying to talk without a voice

Like singing along to a song without lyrics

Like walking but not getting anywhere

To be without you is like missing not being missed

Like excisting but not really live

Like feeling pain without being hurt

I hate to be without you...

En liten grej jag skrev för ett tag sen...

The lack of feelings is outshined
The absence of care is redundant
In the presence of emptiness, loneliness
In the presence of pure hate and evil
Hearts are being broken
Words are left unspoken
And all we care about is ourselves
Nothing but ourselves

But why would we?
There is nothing to worry about
Nothing bad is going to happen
We'll be just safe
We'll be fine
We'll be

Outshined by the pure essence of life
Drowned in the overflow of love
While you care about no one but you
I'll let everyone know that what I mean to you
Is nothing more than love means
What love means to the ones that are empty

The closeness of love is forgotten
The pureness of smiling is ignored
In the strength of loathing, hate
In the length of sorrow, regret
Hearts are being broken
Words are left unspoken
And all you care about is yourself
Nothing but yourself

But why would you?
You have no one to care about
Nothing bad can happen
You'll be just great
You'll be here
You'll be

Beyond the closeness that we feel
Past the feelings that we show
While you care about no one but you
I'll let everyone know that what I mean to you
Is nothing more than love means
What love means to the ones that are empty
I'd make you care

But why would you?
If you cared about me youd end up hurt
If you loved me love would happen
Then wed be together
We'd be forever
We'd be

Included in the prototype
Superfluous in the world of loving
When we care about no one but ourselves
And never let any one know what we feel
When we shut our feelings down
Well be just fine
Letting the lack of feelings be outshined
In the presence of pure emptiness

Löven ändrar färg för att sedan falla. Himlen går från ljusblå till mörkgrå. Solen skyms av mörka moln och regnet faller, smattrar mot fönsterrutan medan man sitter inomhus och njuter av ljudet av vatten som slår emor glaset. Boken ligger öppen och väntar på att läsas medan koppen med rykande te ger ifrån sig en doft som får näsan att sukta efter mer. Kontrasten mellan värmen inomhus och kylan på utsidan lämnar kroppen med gåshud då man snabbt öppnar en dörr eller ett fönster. Alla färger, alla dofter, ljusen och mörket, vädret och känslan. Jag älskar hösten.

Nu är hösten här på riktigt. Man sitter och skriver, lyssnar på regnet som smattrar mot fönsterrutan och huttrar med en tekopp i handen. Då vet man att det är höst. Jag älskar regnet, jag älskar te och jag älskar att skriva. Men huttrandet skulle jag klara mig utan. Jag hatar att frysa, men samtidigt hatar jag att svettas.

Jag antar att man inte kan få allt här i livet... Nej nu ska ja göra en kopp te till heh

Hare<3