Förlåt om det är jag som har gjort något. Jag märkte att du var nere, jag försökte få dig att le, det gick inte. Jag såg att du inte var dig själv, jag försökte får dig att må bättre, det gick inte. Jag insåg att det kanske var mitt fel att du mådde som du mådde, jag försökte göra det ogjort, det gick inte.

Förlåt om det är jag som har gjort något. Förlåt.

Idag mår jag verkligen skit. Jag ser ut som skit. Jag luktar som skit. Skit i största allmännhet. Det kan kanske bero på mensen som bestämde sig för att komma förbi igår kväll eller snuvan som vägrar ge med sig. Hur som helst så orkar jag verkligen inte med någonting för tillfället. Just nu känns det som om att det inte spelar någon roll om jag orkar göra något eller inte, jag kommer ändå misslyckas med det jag gör. Fy fan...

Jag vet inte varför jag mår som jag gör, rikigt, vet inte varför och jag är inte säker på att jag vill veta varför heller. Jag tror inte att jag skulle må bättre av att veta. Eller kanske så skulle jag det, för då kanske jag skulle kunna göra något åt det. Om jag inte misslyckas med det också. Fy fan...

Skulle du välja en barndomsvän, någon som du varit bästa kompis med de senaste 10 åren eller en flört, en tillfällig sådan som du kanske inte ens gillar utan avundas det som personen hade med sin förredetta? Vad skulle du välja?

Som saggt, klockan är 00.10 och här sitter jag coh pratar med Anna och Anne xD hahaha

Saknar båda ;P

Anne för att hon är i England ((lucky bastard xD)) och jobbar som au pair =P Känner henne inte ens, har bara pratat mde henne i över ett år via nätet =D Hon kommer från Danmark och är skitskön! Diggar henne verkligen =D

Vet inte om de här stämmer men va fan xD

Den andra personen jag saknar som fan är Anna, min underbara älskade flickvän som jag älskar fantastiskt mycket! Skulle inget hellre än att ha sig i mina armar nu för att kyssa dig och sedan hålla om dig då vi somnar!<3

Älskar dig!<3

Hur som helst, de va allt för tillfället;

Hare<3

1. Ta inte det här på fel sätt.

2. Ta det inte för allvarligt, tänk bara på det.

Det känns som om vi sitter ihop. Som om vi är två personer i en. Som om man lika gärna skulle kunna komma på ett namn för oss båda istället för att kallas oss vid våra egna. Man skulle lika gärna kunna skita i att fråga oss individuellt och fråga en istället. Ta det inte på fel sätt men ibland kan det vara kul att göra något med någon bara två. jag skulle verkligen respektera dig om du bad om det, hoppas bara att du kan respektera mig. Vill inte att du tar det på fel sätt, jag älskar att umgås med dig, mer än någon annan, men ibland, bara ibland kan det vara skönt...

Älskar Dig, och bara Dig!

Hare<3

Sitter och kollar på Tyra Banks Show på 3:an. Det är en 16-årig tjej som är med för att prata ut med sin mamma om hennes alkoholism. Hon är 16 år och och det är hennes mamma som beter sig som barnet. Det är barnet som får agera vuxen och ta hand om sin mamma. Så ska det inte vara! Varför ska en person som inte förtjänar det stå ut med sådant? varför ska ett barn vara tvungen att växa upp för att ta hand om sin mamma?

Att hon var osäker på sin vikt och blev kallad 'Fat stupid cow' gjorde inte saken bättre heller. Vilken mamma säger till sitt barn att man är tjock och dum? Vem? Om man inte äl alkoholiserad...

Sedan var är det en annan tjej med, som ringde polisen för att lägga in sin pappa på rehabilitering för alkoholism när hon var 12 år! varför skulle man vilja utsätta ett bar för det? Varför skulle man vilja utsätta sitt barn för det?

Ursäkterna de kommer med hjälper inte heller. Man har hört att det inte ska hända igen, att de inte menade det, att de inte tänkte sig för, att de inte visste. Man har hört det för många gånger och efter ett tag slutar man lyssna. Man låter dem prata på och förklara sig. Man vet ändå att de inte är en själv de försöker övertyga, de e dem själva. Man vet att de inte bryr sig om att försöka dälja det efter ett tag eftersom att det är så uppenbart. De vet att man vet om det och ändå fortsätter de? Varför inte, istället för att gömma sig bakom flaskan, göra något åt det? Varför inte?

Det är lätt att kritisera dem, men samtidigt svårt att förstå dem. Varför? Man kan fråga den frågan tills man dör och ändå riskera att inte få något svar. Att använda alkoholen som en nappflaska, dricka när man varit duktig och när man har det svårt, fungerar inte. Livet fungerar inte så, inget fungerar så...

Inget barn ska behöva ha en paranoid, elak, nedlåtande, våldsam och alkoholiserad förälder. Inget barn ska behöva gå igenom det. Tyvärr så är det så... Frågan är bara, varför gör inget något åt det?

Okej, här sitter man och kollar på Idol, förundras över hus söööööt Bagge är och väntar på att Danni som åkte till Jakan kl 6 för att möte Ronja ska komma hem för att man har lagat mat. Så kliver hon in igenom dörren, helt svart runt ögonen. Tydligen har Ronja berättat att Andy dumpade Danni, p.g.a brist på känslor, eftersom att han och Ronja hade haft känslor för varandra, långt innan Andy gjorde slut med Danni. En av de värsta sakerna var att det inte var Ronja själv som bestämde att det skulle komma ut. Det var Dannis andra kompis, Lisa, som sa åt Ronja att hon skulle säga som det var.

Allvarligt? Vilken människa gör så?
Visst man kan inte rå för sina känslor, absolut inte, men man kan väl för fan säga som det är, eller?

Att personen som man vart bästis med nästan hela sitt liv inte heller kan svara då man frågar vad hon skulle välja, en barndomsvän eller en flört, gör inte saken bättre eller hur?

Jag blir så arg, ledsen och besviken, och då är ja ändå inte drabbad själv. Jag kan inte ens föreställa mej hur hon mår... Jag älskar henne mer än allt, hon vet det, hoppas bara att hon kommer ihåg det<3

I alla fall, en kompis som inte kan säga som det är, och säger det endast när man blir tillsagd, och en kille som inte kan stå för vad man gjort och slänger bort 10 månader för en flört är inte värda att ha, verkligen inte!<3