Vet inte varför men idag har jag, som vanligt, varit på skit humör! Det enda som fick mig att må bra idag var när jag åkte med mamma och pappa för att handla julklappar!

Har ingen aning om varför jag är på dåligt humör hela tiden men jag vet att det går ut över alla runt om mig - mest över Danni, eftersom att ingenting är hennes fel - förlåt för det<3

Blir bara så irriterad på allt och alla när jag är trött! Jag vet att jag borde tänka på att inte ta ut det över andra men samtidigt är jag för trött för att bry mig. Förlåt för det<3

Jag pratade med en lärare idag och jag insåg en massa, tack vare att hon 'visade' mig hur jag ska tänka. Jag tänker säga upp mig på söndag. Det går inte att jobba kvar. Jag har för mycket just nu. Det är för mycket. Det är ångest över att prestera i skolan, det är ångest i allmänhet. Det räcker som det är. Jag behöver inte ha ångest över att prestera på jobbet. Det måste jag ha för att gå dit eftersom att jag inte tjänar något om jag inte presterar och tjänar jag inget hade jag lika gärna kunnat stanna hemma och pluggat eller nåt istället. Ångest!

Jag har ångest över att vara som jag är. Det känns inte som om jag är jag. Det känns som om jag har en mask på mig som inte tillåter mig att vara mig själv. På sistone har jag börjat bli mig själv allt mer men det går inte fort. Jag börjar sakta men säkert bli mig själv. Hoppas bara att jag lyckas komma hela vägen innan jag blir nertrampad igen. Jag klarar inte av det. Därför är jag så glad att jag har de människorna runt mig som jag har. Älskar er, det vet ni, jag vet inte vad jag skulle göra utan er!

Jag vet inte varför jag inte kan bara mig själv. Jag har alltid haft dåligt självförtroende, något som Anna ändrade på - det finns inget som jag mått så bra över att ha som att ha Anna - Älskar dig gumman!<3

Hur som helst - läraren och jag pratade om att jag borde tänka mer på mig själv. Vara mer självisk i vissa lägen men det kan jag inte. Jag vet inte varför men jag kan inte må bra om inte de omkring mig mår bra. Det kanske inte verkar som om jag bryr mig i vissa lägen men så är det inte. Men ibland är det bara så att man inte orkar. Ibland orkar man inte. Man kan inte kräva det av en annan människa - att vara 1,000% engagerad i allt hela tiden! Det går bara inte...

Jag ska verkligen försöka ändra på mig och min depperiod men jag kan inte lova någonting. Jag måste bara få ordning på allting och få det på rätt sida. Det känns inte bra just nu men jag har inget val. Jag måste. Gör jag inte det kommer jag gå in i väggen, jag kommer inte klara av det.

Jag har ingen aning om hur jag ska klara av det men jag måste. Det är samma sak med mina betyg. Jag måste få de jag vill ha. Får jag inte det kan jag kyssa min utbildning i Skottland goodbye och då är det kört - helt och hållet. Det får verkligen inte hända. Gör det det vet jag inte vad jag gör. Jag vill inte veta vad jag gör.

Så jag be om ursäkt till alla som jag har varit elak emot, snäst åt eller något sånt. Det är inte medvetet, det är bara för att jag är stressad och trött, irriterad och allmänt ur fokus bara. Förlåt för det och jag ska verkligen försöka ändra mig - det lovar jag!

Nej, nu ska jag inte tråka ut er mer med det här men jag var tvungen att skriva av mig...

Hoppas ni får en underbar fredagskväll tillsammans där ute, nu ska jag kolla på tv...
Hare<3