Ja ångest är det rätta ordet... Jag har engelska redovisning på en bok imorn och jag har 40 sidor kvar... och jag orkar inte läsa klart den! Det känns som om man redan läst klart den för det man väntat på att få reda på är avklarat och det känns som om det bara är tråkig skit kvar... Man kanske borde läsa slutet eftersom att det kanske kommer något mer men jag orkar inte...

Jag skriver istället, på engelska också så egentligen borde jag inte ha dåligt samvete, eller? Jag över ju trots allt engelskan xD Haha eller?

Jag borde nog läsa boken i alla fall, det är ju sista läxan den här terminen, i engelska också och då borde man väl ändå göra som man blir tillsagd, eller?

Sen är det jullov! Can't wait! =D Det kändes som om det aldrig skulle komma och nu är det här... Men det känns ändå lite jobbigt för det kommer en massa efter lovet som måste klaras av och jag vet inte om jag är redo för det än... =(

Aja, hur som helst ska jag nog skriva lite mer nu och sen måste jag läsa, vare sig jag vill eller inte.. =(
Hare<3

Jag vet inte, jag får väl ersätta dig med något...

Idag så är det bara 1 dag kvar till jullovet =) Eller det är imorn också med jag räknar inte med fredagen eftersom att det inte är en skoldag =)

Idag har det inte hänt så mycket. Sam provet vi hade gick skit men jag bryr mig inte för jag orkar inte! Psykologin gick fort och på projektarbetet så sammanställde vi svaren på enkäterna och sen somnade jag xD

Kom hem och nu ska jag städa mitt rum, läsa ut engelska boken och sen kanske det blir av att skriva lite =)

Hoppas ni har haft en bra dag =)
Hare<3

Försökte just hjälpa Cissi med hennes blogg och allt jag kan säga är KAOS! Jag fattar inte vad blogg.se 's problem är men va fan?! Ingen ordentlig struktur på någonting... Hur som helst så laggade internet och vad händer om inte det värsta? Hennes sida blir helt tillbaka som den är vid start typ och jag kan inte få tillbaka den... ='( Förlåt Cissi! Jag ska fixa, jag lovar, men just nu måste jag sova =(

Hoppas ni får en bra dag imorn och hoppas att snön får vara kvar =)

Hare<3

Jag har komponerat tre headers under den senaste tiden, är ganska nöjd med alla tre =)

 Rosens                             Jills                                    Cissis

Idag har det snöat precis hela dagen! Vaknade imorse och fick en smärre chock av det vita täcket utanför och sen så har det fortsatt så =)

Klev upp 2 timmar och 20 minuter för tidigt idag eftersom att Karin har bestämt sig för att vara sjuk igen... Men jag åkte hem till älsklingen och somnade på hennes säng medan hon gjorde klart sin historia läxa =) Sen bar det av till skolan och till metorstiden som varade i 10 min innan vi fick gå och äta.. Tack för den! Sen var det dags för filosofin men läraren dampade ur och vi slapp halva den... Då bar det av till älsklingen igen och vi gjorde samhällsläxa och historia innan jag somnade på kökbordet och sedan inne på sängen igen! XD

Sen så åt jag där innan vi åkte till Kungsängen för att kolla på Rosen då hon hade sin julkonsert och hon var såå duktig =) Sen hemåt igen och nu sitter jag här...

Den här dagen känns av någon anledning väldigt onödig... Inga ordentliga lektioner, fick reda på att vi ska ha typ ett prov imorn idag och sen så har hostan kommit tillbaka... Bajs!

Men när jag kom hem så blev Nixon så glad över att jag klev in igenom dörren att jag inte kunde motstå att gå ut med honom och kasta litte snö på honom, det älskar han! Så här kommer lite bilder och låt oss nu hoppas att snön håller i sig, i alla fall tills Juldagen =)

Hare<3

O-ja! Imorn ska detta hinnas med!

• Posta två brev
• Kolla recept på Apoteket
• Fixa med stipendier till kuratorn
• Fixa det sista med julklapparna
• Julpynta mitt rum
• Läsa ut boken

Jag vet inte hur jag ska hinna med det... Det kanske inte låter som mycket men med tanke på att inget av skiten e på samma ställe så blir det en del åkande!

Jag tror inte att jag kommer hinna med stipendierna tills imorn så de blir nog till slutet av veckan för innan jullovet ska dom in - det har jag bestämt!

Jag kliver på och ser dig sitta där. Du undviker min blick men jag ser att du kollar när du tror att jag inte ser. Men jag ser. Jag ser sådant och det är delvis tack vare dig. Jag tittar på dig då jag går förbi, hoppas att du ska kolla åt mitt håll eftersom att jag vill se din reaktion. Men eftersom att du inte låter dina ögon lämna något mer spännande på fönstrets utsida så fortsätter jag framåt i gången och undrar vad jag har gjort dig. Jag gjorde aldrig något mot dig. Vi brukade ha kul, vi brukade umgås, vi var som syskon, men inte längre. Jag vet inte varför men alla skratten vi delade, tillsammans med allt annat, alla stunder av gläjde och lycka var som bortblåst. Bara för att vi förändrades, vi blev äldre. Jag var mig själv, något som du uppenbarligen inte klarade av och nu är det helt plötsligt mitt fel att du är för feg för att se mig i ögonen, för feg för att hälsa, som vanligt folk skulle gjort. Men jag vet om, tro inte att du behöver tala om för mig, att jag är precis likadan själv. Jag skulle kunna gå upp till dig, hälsa, le en aning eller bara nicka i samförstånd men gör jag det? Nej, och det är bara för att jag är precis som du, feg för att erkänna det som varit. För feg för att inse att vi inte är så olika som vi tror att vi är, att vi egentligen är mer lika än någonsin.

Förlåt för att jag är feg, förlåt för att jag inte hälsar men jag är rädd att du inte kommer hälsa tillbaka.